Flygledartornet, Stockholm Arlanda Airport

Flygledartornet, Stockholm Arlanda Airport

2002 nominerades flygledartornet av byggindustrin till ett av landets sju underverk i betong med motiveringen u201dInspirerad av nordiska mytologin. Utsmyckad med
en saga om sårbara människor och skört liv. Att man dessutom för första gången i världshistorien monterat prefab-element uppifrån och ner gör Arlanda flygledartorn till ett
betongunderverk.u201d

Arlanda Flygledartorn uppfördes 2000-2001 efter ritningar av Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitektkontor AB. Tornet är 83 meter högt och sträcker sig 11 meter under marken. Tornets fasader är klädda med välvda betongelement i slipad terazzobetong lagda i vita och svarta band, där de svarta banden symboliserar tekniken och de vita människan. En del av banden är ornamenterade med text. Utsmyckningen är designad av den finländska konstnärinnan Silja Rantanen och utgörs av texter ur den franske författaren och flygaren Antoine de Saint-Exupérys memoarer. I en spiral längst med tornet kan man läsa om ett ensamt flygplan som försvunnit under en nattflygning över Sahara.

Överbyggnaden är uppförd i fyra våningar. Högst upp i tornet sitter flygledarna i en driftscentral på 90 kvm och i våningen under sitter de som fördelar flygplanen mellan
terminaler och olika gater. Gert Wingårdh inspirerades av de fornnordiska allseende korparna Hugin och Munin som sändes ut i världen från Odens axlar för att hämta kunskap, när han ritade de översta våningarna, som spanar åt två olika håll.

På flygledartornets balkong med utsikt över hela flygplatsen med lyftande och landande flygplan och vid klara dagar utsikt ända till Uppsala domkyrkotorn, erbjuds möjlighet till vigsel.

Tornet är byggt med klätterform med gjutetapper på cirka 3,25 meter. Vid gjutningen användes självkompakterande betong som pumpades upp till gjutstället direkt från pumpbilens ficka via ett rör i ena hisschaktet. Tornet är slakarmerat samt och försett med efterspänd armering från grunden upp till cirka 50 meter stålvajrar i tornet. Tornets fundament går ner elva meter under marknivå. Detta gör att tornet svajar endast 7 millimeter i vind. Tornet är beklätt med terrazzoelement som monterades uppifrån och ner, vilket var första gången i världshistorien som denna metod användes. Elementen monterades med hjälp av klätterbryggan som användes till formen vid gjutningen, men denna gång klättrade man neråt. Klätterbryggan användes även som upplag för ställning för beklädnad av ”torncabbarnas” undersidor.